Stockholmsveckan 10-14.6.2014 /Finlandsinstitutet tis-torsdag

Vi började vår vistelse med att lära känna varandra-precis som det stod i programmet, förutom att Liisa och Satumari var pga tågförbindelser försenade så vi skötte oss själva- jag ritade en bild på vittavalan om Finland och prickade ut oss alla- Från Uleåborg till Åbo och Borgå, österut också Villmanstrand.

 Den första presentationen om hur Sverige och Finland blir mer lika varnadra hölls av Bengt Lindroth, som även varit Sveriges radiokorrespondent i Finland och hade nu kunnat dra roliga slutsatser om de bägge länderna i dagens läge! 

Intressant var statistiken tex gällande statsskulden, som i Sverige är mycket mindre, men då det gäller privatpersoners skuldsatthet ligger våra hushåll på 75% emeddan svenskarnas på 95%.

Gällande NATO har vi fått en ny position inom Sverige- Inga "lillebrorsömkan" här mer, utan flaggan i toppför Finland-

kolla statistiken!

Lindroth kom med bra argument och har ett stort kunnande inom området, så vi var nog nöjda med både uppförandet och resultaten- visst närmar vi oss varandra och bör nu dra nytta av det både ekonomiskt och kulturellt!

När den ryska handeln av vissa skäl försvunnit, kunde vi finländare mer och mer öppna fönstren västerut- det drar båda länderna nyttan av!

Diskussionen kom också in på NATO och bla de amerikanska truppernas närvaro- i denna dag berättades det på nyheter från Sverige att politiska beslut om saken gjorts, visserligen inte så enhetligt -isynnerhet vänstern och de gröna varit emot. 

Diskussioner även om inkörandet av euron som betalmedel har diskuterats på nytt, men man kommer nog att försöka undvika direkta folkomröstning om saken.

Vi skiljer oss ändå-lyckligtvis för oss- gällande kriminaliteten, som i Sverige har mycket med utifrån styrda gäng att göra.Här önskar man att vi i Finland tog modell på rätt sätt och sköter integreringen av invandrarna bättre!

...Efter en god lunch på Finlandsinstitutet fortsatte prof.Martin Hårdstedt med att berätta om den gemensamma historian- något han väl tycktes känna till, gift med en finlandssvenska och bosatt i Tavastehus.

Det var ett speciellt årtal som Hårdstedt tog upp- 1703 då Finland förlorade en del av sitt territorium till Ryssland i slaget vid Systerbäck (Siestarjoki, Terijoella) och Peter den Store började bygga Petersburg till sin huvudstad.

Svenskarna had gods i Finland, var man då måste förse armén med riddare/soldater och  anknytningen till moderlandet Sverige blev en litet bitter funktion med skatter och manskap till Sverige.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Systerb%C3%A4ck

Svenskheten i Finland var ändå mycket heterogen- dels pratar man om fiskare och bönder, dels de av kungen mobiliserade styrkor som fått förläningar och egendom i Finland.

När Ryssland intog Finland 1809 fick vi behålla våra grundlagar och rättigheter enligt den svenska dåvarande modellen, och de viktigaste språken var fortfarande svenska och finska fast ryskan kom in som ett officiellt språk, fick gemene man använda sitt modersmål vid officiella sammanhang.

Nationalstaten Finland började höja sitt huvud i slutet på 1800-talet i och med Rysslands ingripande i statens angelägenheter och protest mot detta. Fast folkskolan satt igång och vi fått vårt eget mynt, började förfinskningen även ta form "Ruotsalaisia emme ole, venäläisiksi emme muutu , joten olkaamm suomalaisia" .

Det bör dock märkas att efter självständighetsförklaringen 1917 var det inte språkgränser utan samhällskonstruktionen som ledde till inbördeskriget 1918 - ett klasskrig alltså

Att både vinter- och fortsättningskriget enade folket håller Hårdstedt med om, och att direkta språkstrider inte förekom mera.

Om 1960-talet nämdes hur mycket enklare det var för finlandssvenskar att flytta till Sverige, men arbetet kallade nästan en halv miljon finländare under 1960-talet.

Hårdstedt summade sin föreläsning litet i samma tankar som Lindroth hade gjort- från ayt vara den kuvade lillabrodern, har Finland rest sig upp ur historiens aska och förhållandet till det forna moderlandet är mer och mer jämbördigt. Observera även, att Finland uppkom egentligen först efter det egna kriget mot Ryssland, eg Sovjetunionen, då vi före 1808 varit närmast "den östligaste delen av Sveariket"

Intressanta föredrag och litet nya aspekter inom området för det svenska språket- Ålands situation 1922 nämdes också, och där har vi ju en "hel egen värld",

........

AI - hur det fu
nkar och hur vi lärare kan använda oss av det? 

På bilden intill har man gett AI order om att "måla en katt om spelar schack" - otroligt - riskerna att även konstnärer blir arbetslösa stiger??

Vi fick en steg-för-steg instruktionsmodell hur använda AI och visst diskuteras det om hur AI kan vara en bra dräng, men dålig chef- det här är allt via har framför oss ännu.

Appel konstaterade även att man inte kan "blint" tro på vad AI berättar - sätter ett bra exempel om hur fjädrar/ bly kan väga olika enligt AI....

Journalist Martin Appel berättade inspirerande och lättfattat om detta område inom vetenskapen jag litet varit rädd för och försökt undvika. 

.......

Efter dessa intressanta föredrag hade vi litet fritid innan middagsträffen i restaurang Pelikanen på Söder, vart vi gemensamt tog oss med tunnelbana. God mat, vänlig service (fast litet långsam i en fullbokad sal) och otroligt pladder- akustiken var intye kanske den bästa på detta gamla fina matställe som jag genast jämförde med dylika restauranger i Helssingfors ss Kosmos, Lehtovaara, Seahorse...

Stämning och god mat -det dög!    https://pelikan.se/

DEt var i fin anda vi slutade vår första kursdag som stupendiater i Sverige! SKÅL på det!