Henri Ruosteen klinikka- på svenska. Så det blir ju då "Henrik den Rostige"?

Har skrivit blogg sedan studierna i specialpedagogik 2015-16, och nästan alltid på finska- ok, det var för studierna jag började blogga, men svenska är faktiskt mitt modersmål. Hade äran att fungera som Husis skribent för ridsport i några år också, men då huvudredaktören byttes och den nya kom från finska Iltalehti, blev det ingen ridsport mer. Behövs inte. Men nu vet jag att pressen var på plats i Järvenpää Aino idag- Mia Lahtinen åtminstone (HU) satt på läktaren ovanför mig och skrev så blocket höll på att falla.Så på finska finns text att få, så jag skriver åt alla svenskspråkiga som vill läsa om dressyr, varsågoda!

Varför- jo säkeert för att Henri gav mycket att skriva om. Visst, han representerar hästhandlare, -det är det han lever på, men, till all lycka i en sådan priskategori att han knappast här i Finland är på kundjakt. Blev personligen nöjd att få väga även denna vinkling - kolla vad jag skrivit om Helgstrands i augusti- och se ett hurudant dilemma denna handel ger - när är sporten i första hand om man ska leva på handel? Det intressanta är kvaliteten och individualiteten i affärerna- Henri vill alltid själv provrida de hästar han erbjuds, och tänka över hur mycket arbete = tid en häst behöver, kontra hur mycket dess värde kan stiga. Och så medgav han visst, att inte alla hans hästaffärer varit kloka, men då man ser tiden an, kan även en först till synes hopplös affär ändra med tiden. Tid. Ett begrepp det inte finns för mycket av i hästvärlden. Där har Henri gjort ett val- han har sin familj och det är mer nöjesgivande att tex sparka fotboll på bakgården med sonen än vistas en hel dag på någon tävlingsplats med hästar som ännu kanske inte är färdiga för sitt tävlande på en viss nivå? -Där är killen nog, som de flesta dressyrryttare, en perfektionist. Hans beridare, spanska Gonzales, som visade upp två yngre hästar på morgonen, tävlar inte ens (om jag förstod rätt), men önskar någongång ännu representera Spanien i internationella tävlingar...Killen är ju "bara" 28 än och har jobbat hos Henri i tre år om jag rätt minns, rider alla de unga och de äldre är uppdelade så att Henri rider 6-7 hästar dagligen och Gonzales oftast 8-10. Henri vill inte sitta upp på noviser- rena självbevarelsedriften då han inte ens har vanan inne- har någångång i tiden ridit in en treåring och "det var den första och sista" . Helt ok, att göra dylika val, själv har jag ju aldrig ens haft en riktigt "färdig" häst utan man börjar med det råmaterial som råkar bli fött...Och jag som aldrig tävlat i högre än msv /130cm klasser, kan väl hålla mig till yngre hästar. Gawain och Gareth blev visserligen dom sista jag red in.-Siiri Kyrö jobbar själv med sina, och nu har hon sin första upp i GP- jättefint och strongt gjort! Då jag kollar igenom mina anteckningar, hittar jag några viktiga återkommande ord/uttryck: som; "Lek med galoppen" "Sitsen och vikthjälperna är av betydelse" "på hästens villkor på nya platser" "Skritten är viktig- håll den lösgjord utan att överrida" "Lättheten i arbetet måste hittas" "man får och bör göra misstag- det lär man sig av" "skit i småfel och gå vidare" "Du ska lära hästen, fast den lär nog dig också" "Ha just så skyndsamt som hästen är med om" "Ta dig tid" "Hästen ska reagera på dina hjälper" - med de unga inte så exakt hur, men något ska hända.Detaljerna kommer med tiden. "Ridandet ska vara lätt- hästen utför röreleserna- inte ryttaren" Man ser ibland jättejobbigt piafferande ryttare....;) "Lugn framför allt" (sa han som hade eld i håret) Spända, nervösa och skrämda hästar blir inte bättre av att de tvingas in på spår eller "farliga hörn" -ta den tid hästen behöver. Den är ett bytesdjur och de högreaktiva dressyrhästarna ofta också ängsliga av sig "Reaktivitet" är en egenskap på gott och ont - en dressyrhäst måste kunna svara omedelbart på hjälperna och både samla och förlänga med bara en antydan ditåt, men den ska kunna totalt lita på ryttaren och inte se omkring sig alltförmycket. "koncentrationsförmåga" hos både häst och ryttare är otroligt viktigt. Ännu några ord om hästarna- har satt dom i den ordning dom uppträtt med då 5-åringen (e Desperados) först med Gonzales- som Henri för trygghetens skull ledde in i mangen och obs- med hanskar på händerna. Inga onödiga risker här!

I början ingen skillnad om nosen ställvis bakom lodplan- bara hästen rör sig rund genom ryggen och funkar. Sedan då man mer samlar, coh framdelen höjer sig, ja då kommer nosen naturligt på lodplanet.Tempoväxlingar på unga i galoppen,inte ännu ökade gångarter men nog medel.Ofta korta pauser för att hinna dra andan, men sedan tekniskt även byten och förvänd galopp no problem.Även omväxlande markarbete, och tom ta ut hästen på jobb två gånger om dagen- kanske just markarbete i tio-femton minuter den andra gången? Sexåringen red Gonzales till följande, den var inte så maffig, spänstig och hög fram som den yngre, men en verklig "arbetskvarn " som malde på allt som bads. Här hjälpte Henri till en par gånger från marken med några steg piaff, och poänterade att man inter ska be för mycket /för länge någonsin - bara hästen reagerar för hjälperna och bjuder "något" får man vara nöjd till att börja ,ed. Denna unga erbjöd visserligen nog riktig piaff...

Henri visade själv en "helt vanlig " 9-åring som han nästan av ägarna blivit påtvingad att ta, och som först efter två veckors ridning börjat visa vad han går för - när han blev litet "het pågröten" började det hända, ramen förkortades säkert en meter, övergångarna blev mjuka och smidiga och hästen lystrade på minsta hjälper. -Här ligger ideén, säger Henri, om någon inte lyssnar, ska man inte ge kraftigare hjälper, utan tydligare. En lat häst ska få vara ifred genast då den svarar framåt ens litet ditåt, då en het häst måste ha "lugnande skänklar" omkring sig hela tiden. Tekniskt började denna Sndro Hit-son jobba ypperligt- Macha Colliander, som gav dressyrdomarsynpunkter under kursens gång tillsammans med MArko, seriebytena var värda nior.

Efter lunch- med hemska köer- kom Henri tillbaka med en så känslig 12-åring att de höll ett tryggt ca 2m avstånd från publikens långsida i närmare en halvtimme. Då var det prat om att ge tid och inte tvinga hästar som är skygga av naturen. Den lär ha startat med sin förra ägare inter -men utan nämnvärda resultat- säkert just tack vare denna skygghet. Mycket kvalitet, spänningen lossade litet, hjälp av tex galoppslutor längs kort diagonal och byte på spåret- bortåt från publiken.

Sist men inte minst var Rossetti, som jag sett Henri tävla med någonstans, och plockade fram Yles video från EM 2019, var hästen kokade över i Freestylen efter att gjort ett superprogram i GP Special. Av någon orsak gillar jag Rossetti bättre än hans etta Contestro; men tänk att ha två hästar på denna nivå! Hans skritt imponerar- visst kan någon kritisera det höga steget- bak tom litet tuppspatt-aktigt, men jag gillar energin i trampet! Vi fick även se en fullständig piruett t.v. och en "litet sämre" th (9) samt passage-piaf-passage övergångar för nior de med. https://yle.fi/urheilu/3-10937035 - EM Rotterdam 2019 där den unga Rossetti kokade över. Gör inte ridandet mer komplicerat än vad som behovs- Hästen ska kunna samla sig och bära sig själv,utan att ryttaren "överrider"- så enkelt är det! När han ser sig om efter nya hästar, inverkar inte släkt eller ens det förflutna på köpet om hästen är reaktiv och känns bra. Om sadlar - enklast är bäst här också, men Passier Träns på de unga, men efter 7år tävlas de på kandar- bvarför skulle man hemma ha något annat? Och tills sist men inte minst - köpemannens ord o m dyra hästar: " De betalda pengarna försvinner ju ingenstans, de bara byter ägare" Precis som hästarna. Tack, Henri, det var en intressant klinik!